Vasaloppet är 90 kilometer klassisk längdskidåkning mellan Sälen och Mora, och den enkla siffran döljer ganska mycket mer än bara en sträcka på kartan. Här får du det raka svaret på hur långt loppet är, hur banan ser ut, vad distansen betyder i praktiken och hur Vasaloppet skiljer sig från de andra loppen under Vasaloppsveckan.
Det här är de viktigaste uppgifterna om Vasaloppets längd
- Huvudloppet är 90 km från Berga by i Sälen till målportalen i Mora.
- Åkstilen är klassisk, inte fri stil.
- Banan är kuperad med totalt 814 höjdmeter upp och 988 höjdmeter ned.
- Du passerar sju kontroller längs vägen.
- Räkna med ungefär 12 timmar som praktisk tidsram för att ta dig i mål.
- Det finns kortare alternativ i Vasaloppsveckan om 90 km känns för mycket.
Hur långt är Vasaloppet egentligen?
Det korta svaret är att Vasaloppet är 90 kilometer långt. Det är den klassiska sträckan mellan Sälen och Mora som gjort loppet till världens mest kända långlopp på skidor. Jag brukar sammanfatta det så här: siffran är lätt att förstå, men det som verkligen avgör upplevelsen är att de där 90 kilometrarna körs i klassisk stil, med kuperad bana och ofta växlande snöförhållanden.
Det är också därför loppet känns större än avståndet på papperet. 90 kilometer låter redan långt, men i Vasaloppet blir distansen mer än bara en fysisk utmaning. Den blir en fråga om tempo, energi, teknik och tålamod. För att förstå varför det spelar roll behöver man se hur banan faktiskt är uppbyggd.
Så ser sträckan från Sälen till Mora ut
Banan går från Berga by i Sälen ner till Mora och har en tydlig profil som gör loppet intressant från första kilometern. Vasaloppet anger själv att den högsta punkten ligger redan efter cirka 3 kilometer, vilket säger en hel del om hur loppet är konstruerat. Det är alltså inte ett långt, jämnt glidspår, utan en bana där höjd, fart och återhämtning hela tiden växlar.
| Fakta | Uppgift |
|---|---|
| Start | Berga by i Sälen |
| Mål | Mora |
| Total längd | 90 km |
| Högsta punkt | 528 m ö.h. efter cirka 3,0 km |
| Stigning | 814 höjdmeter |
| Utför | 988 fallmeter |
| Kontroller | Smågan, Mångsbodarna, Risberg, Evertsberg, Oxberg, Hökberg och Eldris |
| Kontroll | Avstånd från start |
|---|---|
| Smågan | 11 km |
| Mångsbodarna | 24 km |
| Risberg | 35 km |
| Evertsberg | 47 km |
| Oxberg | 62 km |
| Hökberg | 71 km |
| Eldris | 81 km |
Det här upplägget gör att loppet känns längre än vad den rena kilometreringen antyder. Du får både tidiga stigningar, långa partier där du måste hitta flyt och avslutning när kroppen redan är trött. Det är just den kombinationen som gör Vasaloppet så speciellt, och som leder oss vidare till vad distansen betyder i praktiken.
Vad 90 kilometer betyder i praktiken
När jag ser folk förbereda sig för Vasaloppet är det ofta inte konditionen som är det första problemet, utan hur de disponerar den. 90 kilometer kräver ett jämnt och disciplinerat tempo. Går du för hårt i början betalar du nästan alltid för det senare, särskilt när spåren blir tyngre eller när du kommer till partier där du behöver jobba mer aktivt i stigningarna.
Det är också en distans där små saker gör stor skillnad. Vasaloppet anger sju kontroller längs banan, och loppet är tänkt att kunna klaras inom ungefär 12 timmar. Det betyder att du behöver tänka som en långdistansåkare, inte som någon som bara ska ta sig igenom ett långt träningspass.
- Planera fart efter uthållighet, inte efter stolthet i första backen.
- Ät och drick regelbundet, även om du inte känner dig hungrig eller törstig.
- Testa utrustningen i förväg, särskilt pjäxor, stavar, kläder och valla.
- Räkna med vädervariationer, eftersom snö, kyla och vind påverkar mycket mer än många tror.
- Ta kontrollerna på allvar, för de är inte bara vätskepunkter utan en del av din energiplan.
Det här är också skälet till att längden inte bör ses isolerat. 90 kilometer på papperet är en sak, men 90 kilometer med kuperad bana, klassisk teknik och dagsform som kan skifta är något helt annat. Därför är nästa rimliga fråga ofta vilka alternativ som finns om du vill ha Vasaloppskänslan utan hela huvudloppet.
Om 90 kilometer känns för långt finns andra lopp att välja på
Alla som är nyfikna på Vasaloppet behöver inte börja med huvudloppet. Vasaloppsveckan rymmer flera distanser, och det kan vara smart att välja en variant som matchar både ambitionsnivå och erfarenhet. För många är 45 kilometer en bra mellanväg, medan 30 kilometer ger en tydlig smak av samma miljö utan samma belastning.
| Lopp | Distans | Kommentar |
|---|---|---|
| Vasaloppet | 90 km | Huvudloppet, klassisk stil |
| Öppet Spår söndag | 90 km | Samma sträcka, men i öppnare format |
| Öppet Spår måndag 90 | 90 km | Samma bana, men i fri teknik |
| Vasaloppet 45 | 45 km | Vanlig mellanlängd och ett bra steg upp |
| Vasaloppet 30 | 30 km | Kortare och mer lättillgängligt |
| Stafettvasan | 90 km | Hela distansen, men uppdelad på fem sträckor |
Jag tycker att den här jämförelsen är viktig, eftersom många blandar ihop loppens längd med deras upplägg. Samma 90 kilometer kan kännas väldigt olika beroende på om du åker klassiskt, i fri teknik eller i stafettform. Det leder vidare till de vanligaste missförstånden om själva distansen.
Det som oftast blir fel om man pratar om längden
Det finns några återkommande missförstånd kring Vasaloppets längd, och de är värda att reda ut. Det sparar både tid och felaktiga förväntningar.
- Vasaloppet är 90 km, men det är inte samma sak som alla andra lopp i Vasaloppsområdet.
- Det första loppet var ungefär 91 km, så den historiska sträckan och dagens officiella distans är inte identiska i detalj.
- Ultravasan 90 är inte ett skidlopp, och dessutom är det 92 km, så den hör till en annan disciplin.
- Öppet Spår 90 är samma distans, men upplägget är annorlunda och måndagsvarianten körs i fri teknik.
När man skiljer på sträcka, teknik och tävlingsform blir det mycket lättare att förstå vad man faktiskt anmäler sig till. Det är ofta här som förvirringen uppstår, inte i själva kilometertalet.
Det här behöver du veta innan du planerar 90 kilometer i spåret
Om jag skulle ge en enda praktisk slutsats så är det att Vasaloppet ska behandlas som ett riktigt långdistansprojekt. Du behöver inte vara elitåkare för att förstå distansen, men du behöver respektera den. Det gäller både träningen, vallningen och hur du disponerar energin under loppet.
- Åk längre träningspass än du tror att du behöver.
- Öva på att äta och dricka i fart.
- Testa utrustningen i liknande förhållanden innan loppet.
- Planera för att kroppen blir trött långt innan målet i Mora.
Om du vill ha en enkel tumregel är den här den mest användbara: 90 kilometer i Vasaloppet är ett helt dagsprojekt i spåret, inte bara ett långt träningspass. När du tänker på det sättet blir både längden, upplägget och dina egna förberedelser mycket lättare att förstå.
