Det som avgör om ett skalplagg känns genomtänkt eller föråldrat är inte bara varumärket, utan hur membran och ytbehandling är byggda. Här reder jag ut hur PFAS hänger ihop med GORE-TEX, vad som faktiskt har ändrats i de nyare generationerna och hur du väljer rätt plagg för regn, blåst och packning på tur. Jag går också igenom vad du ska titta efter i butik och hur du får ett plagg att hålla längre i verklig användning.
Det viktigaste om PFAS i GORE-TEX-plagg
- Äldre GORE-TEX-laminat byggde på ePTFE, en fluorpolymer som faller inom den breda PFAS-kategorin.
- Nyare GORE-TEX med ePE-membran marknadsförs som PFAS-fri, men utan avsiktligt tillsatta PFAS och med möjliga spårmängder.
- Det är ofta DWR-behandlingen på yttertyget som tappar effekt först, inte själva membranet.
- PFAS-fri DWR fungerar bra, men kräver normalt lite tätare underhåll för att fortsätta pärla vatten.
- Vid köp är det klokt att leta efter tydlig ePE-märkning och inte anta att alla GORE-TEX-plagg är byggda på samma sätt.
Vad PFAS-frågan i ett GORE-TEX-plagg egentligen handlar om
Kemikalieinspektionen beskriver PFAS som en stor grupp syntetiska ämnen som bland annat används för att stöta bort vatten, smuts och fett. I outdoor-kläder är det lätt att blanda ihop tre saker som faktiskt gör olika jobb: membranet som håller ute väta, DWR-behandlingen som får vatten att pärla av ytan och textilvalet runt omkring. När den skillnaden är tydlig blir också hela diskussionen mindre luddig.
Det klassiska GORE-TEX-systemet byggde länge på ePTFE, alltså expanderad PTFE. Gore beskriver ePTFE/PTFE som en fluorpolymer som ingår i PFAS-begreppets breda familj, medan nyare konstruktioner använder ePE-membran, alltså expanderad polyeten, som lyfts fram som PFAS-fria när inga PFAS tillsätts avsiktligt. Det här är därför inte bara en fråga om logotypen på ärmen, utan om vilken generation av material du faktiskt tittar på.
Min praktiska slutsats är enkel: den som vill förstå PFAS i GORE-TEX behöver skilja på membran, ytskikt och skötsel. När de tre delarna läses var för sig blir det betydligt lättare att avgöra vad som är viktigt för just din användning. Nästa steg är därför att se hur märkningen skiljer sig mellan modellerna.
Så skiljer du mellan membran, DWR och märkning när du jämför modeller
Det här är den punkt där många köpare går vilse. En jacka kan vara vattentät, ha ett PFAS-friare membran och ändå vara beroende av en ytbehandling som behöver underhåll. Jag brukar därför läsa produktbladet i tre steg: först membranet, sedan DWR-behandlingen och till sist vilka tyger som faktiskt används i laminatet.
| Del i plagget | Vad det gör | PFAS-koppling | Vad du bör leta efter |
|---|---|---|---|
| Klassisk GORE-TEX med ePTFE | Stoppar vatten och vind men släpper ut ånga | Fluorpolymer i den breda PFAS-kategorin | Beprövad prestanda, men inte samma sak som en ny PFAS-fri generation |
| GORE-TEX med ePE-membran | Nyare membran med samma grundfunktion | Marknadsförs som PFAS-fri, med möjliga spårmängder | Tydlig ePE-märkning eller formulering om nästa generation |
| DWR på yttertyget | Får vatten att pärla av ytan | Kan vara PFAS-fri eller fluorbaserad beroende på modell | Se om ytbehandlingen uttryckligen är PFAS-fri och hur den ska skötas |
Det viktiga här är att ett plagg inte blir ”toppmodernt” bara för att det heter GORE-TEX. Om produktsidan inte nämner ePE skulle jag inte anta att det rör sig om den nya generationen. Och om den bara betonar vattenpelare eller andningsförmåga säger det väldigt lite om PFAS-frågan i sig. När märkningen är klar blir nästa fråga hur plagget faktiskt fungerar på tur.
Vad det betyder i svensk vardag på fjäll, kust och stad
I svensk friluftsvardag märks skillnaden mellan materialgenerationer mindre i ett laboratorium än i hur du använder plagget: i blötsnö på fjället, i sidoregn längs kusten eller i en helgpackning där varje gram räknas. För mig är det viktigare att jackan har bra huva, vettig ventilation och en passform som faktiskt går att röra sig i än att fastna vid en enskild etikett. Ett sämre snitt eller dålig ventilation gör större skillnad i verkligheten än många tror.
- På vandring i ihållande regn är en stabil huva, långa ventilationsdragkedjor och ett yttertyg som inte blir vattenmättat snabbt minst lika viktiga som membrannamnet.
- För pulka-, fjäll- eller vinterturer väger packbarhet och slitstyrka tungt, eftersom plagget ofta bärs länge och ska fungera med flera lager under.
- Vid kustnära turer och paddling är vindskydd, snabbtorkande yta och enkel skötsel praktiskt viktigare än att köpa den dyraste modellen.
Här kommer också packningsperspektivet in. Jag skulle hellre ta med ett skalplagg som är lätt att hålla i skick, ett tunt mellanlager och ett reparationskit än ett tyngre, ”rätt” märkt plagg som blir liggande för att det känns krångligt att använda. Nästa steg är därför underhållet, för det är där många plagg tappar prestanda i onödan.
Så sköter du ett skalplagg så att det håller längre
Regelbunden tvätt, torkning och vid behov ny DWR-behandling är i praktiken nödvändigt. DWR är inte permanent; smuts, kroppsfett, solkräm och vanlig användning gör att vattenavvisningen gradvis försämras. När yttertyget börjar suga åt sig vatten blir plagget inte plötsligt otätt, men det känns kallare, tyngre och mindre behagligt.
Jag hade därför följt den här ordningen:
- Tvätta enligt tvättlappen med ett tvättmedel som passar tekniska plagg.
- Undvik sköljmedel och vanlig ”allt-i-ett”-tvätt som kan lämna rester i tyget.
- Torka eller värmeaktivera enligt tillverkarens råd om det står att det är tillåtet.
- Återimpregnera när vatten inte längre pärlar av ytan.
- Rengör tidigare än du tror om du använder plagget mycket i salt, smuts eller fett.
PFAS-fria DWR-lösningar fungerar bra, men de brukar behöva lite tätare omsorg än äldre fluorbaserade behandlingar. Det är inte ett argument mot dem, bara en påminnelse om att ett modernt skalplagg inte är ”underhållsfritt”. Den insikten blir ännu viktigare när man tittar på hur marknaden förändras just nu.
Vad förändringen i Europa betyder när du köper nytt 2026
EU trycker tydligt i riktning mot att fasa ut PFAS där det finns fungerande alternativ, och det märks redan i hur friluftsbranschen formulerar sina produktlöften. För dig som köpare betyder det att samma butik kan sälja både äldre lager och nyare generationer samtidigt, ibland med nästan identisk design men med helt olika materialinnehåll. Det är därför jag inte skulle läsa varumärket som en garanti i sig.
Det här är vad jag själv skulle kontrollera före köp:
- Står det uttryckligen ePE eller next-gen i produktbeskrivningen?
- Är DWR-behandlingen angiven som PFAS-fri?
- Är plagget tänkt för en aktivitet där slitstyrka eller packbarhet är viktigare än absolut lägsta kemikalieprofil?
- Finns det tydliga skötselråd, eller känns modellen mer som ett modeplagg än ett bruksgrepp?
Det mest rationella valet är ofta det som kombinerar rätt funktion med längst möjlig användningstid. Ett gammalt men välfungerande skal som du redan äger kan vara ett bättre köp än ett nytt plagg som inte passar din kropp, din turtyp eller din skötselrutin. Nästa och sista steg är därför att väga allt detta mot vad du faktiskt behöver i packningen.
Det här hade jag själv vägt tyngst före köp
Om målet är att minska PFAS-belastningen utan att göra utrustningen sämre än nödvändigt, hade jag prioriterat tre saker: ett nytt plagg med tydlig ePE-märkning när det passar aktiviteten, en PFAS-fri DWR som jag faktiskt orkar underhålla och en passform som gör att jackan används ofta. Det är lätt att fastna i materialdebatt och glömma att friluftsutrustning bara är bra om den följer med ut.
- Välj skal efter aktivitet, inte efter prestige.
- Prioritera huva, ventilation och rörelsefrihet före vagt formulerade löften.
- Köp nytt bara när det gamla inte längre fyller sin funktion.
- Se skötsel som en del av utrustningen, inte som ett eftertänksamt extrajobb.
Min korta tumregel är att välja det skal som känns mest användbart i verkligheten, inte det som låter renast i reklamen. För många är nästa generations GORE-TEX ett vettigt steg framåt, men det gör inte ett äldre fungerande plagg värdelöst. Det bästa skalet är fortfarande det som håller dig torr, används länge och sköts rätt.
